Framtidens välfärd kräver frisknärvaro
”Vi behöver arbeta längre för att vi ska kunna behålla vår välfärd.” Så har de politiska tongångarna gått på senare tid. Och det är kanske så. Ett annat sätt att slå vakt om vår välfärd är att se till att sjukfrånvaro förvandlas till frisknärvaro. Det får dubbla positiva effekter då samhällets kostnader för sjukvård och rehabilitering samtidigt minskar.
Det finns ett direkt samband mellan träning och närvaro på jobbet. Friskvård bidrar till såväl ökad arbetsprestation som ökad friskfrånvaro. Med cirka tre miljoner sjukpenningdagar om året så borde frågan om hur vi på bästa sätt kan uppmuntra och stimulera till friskvård därför vara högprioriterad av riksdag och regering.
Ungefär hälften av Sveriges arbetstagare använder idag friskvårds-bidraget. Hela fyra av tio anser dock att systemet är krångligt eftersom det kräver egna utlägg och hantering av kvitton. Det finns också en bristande kunskap om vad friskvårdspengarna kan användas till. Att inte fler använder friskvårdsbidraget utgör en viktig brist i dagens modell.
Dagens avdragsrätt skapar ett utanförskap då stora grupper står utan möjlighet till stöd för friskvård. Det handlar om arbetslösa, studenter, pensionärer, egenföretagare samt de som arbetar för arbetsgivare som inte erbjuder sina anställda ett friskvårdsbidrag. Dessa grupper förblir stillasittande.
Bristerna i dagens system med friskvårdsbidrag är uppenbara, och med tanke på den högaktuella diskussionen om kopplingen mellan bibehållen välfärd och vår pensionsålder är det dags att ta nästa steg för att öka frisknärvaron. Därför föreslår vi att dagens modell ersätts med ett individuellt friskvårdsavdrag, som skulle göra det möjligt för alla som betalar motionsavgift att dra av den på deklarationen.
För att hämta inspiration kan svenska beslutsfattare vända sig till Kanada, som förra året fattade beslut om att under 2015 införa ett friskvårdsavdrag om 3250 kr per år för vuxna. Detta kommer att gynna alla kanadensare som deltar i organiserad fysisk aktivitet, oavsett om det handlar om fotboll, ishockey eller träning på ett gym. Detta ger såväl valfrihet för den enskilde som konkurrensneutralitet. Reformen är dessutom utformad så att den även inkluderar de som betalar lite eller ingen skatt.
Den kanadensiska regeringens motiv för reformen är att ett statligt friskvårdsavdrag för vuxna beräknas öka antalet fysiskt aktiva kanadensare med nära en miljon. Denna ökning förväntas få betydande positiva effekter på hälso- och sjukvårdens kostnader. När Kanada genomför avdraget visar beräkningar att hälso- och sjukvården redan första året beräknas spara 0,9 miljarder kronor, andra året 1,9 miljarder, stegvis ökande till 4,5 miljarder kronor 2029. Samtidigt beräknas skatteintäkterna från förvärvsinkomster öka med en halv miljard kronor redan andra året. De kanadensiska beräkningarna visar tydligt den samhällsekonomiska nyttan med god folkhälsa och hög frisknärvaro, och ingenting talar för att motsvarande effekter inte skulle kunna uppnås i Sverige.
Sjukfrånvaro kväver framtidens välfärd. Framtidens välfärd kräver frisknärvaro.
Ola Helt
Generalsekreterare för FRISK
